War is the h-word

hela tiden dyker det upp en massa musik och nya band som blir hypade av tidningar. Det skrivs mycket om dem, och de prisas av alla "kunniga" recensenter och musikkännare. Och allt som oftast får allt skriveri om en artist mig att undvika dem. För allra oftast upptäcker jag att det är väldigt få som faktiskt lever upp till det ryktet de har fått. Och jag kan hata mig själv för att jag dömer ett band bara för att alla som vill utmärka sig för att kunna vad som är bra/dålig musik uppmärksammar just det bandet.

Förra året överhypades Glasvegas, och jag bestämde mig för att helt enkelt låta bli att lyssna, för att inte själv bli en av alla dem som lyssnar på bandet abra för att det är det nya coola. Men hypen är svår att stå emot, så jag lyssnade på ett par låtar, och konstaterade att det var ett helt vanligt rockband, som vilket som heslt. Ingen som helst originalitet eller något som gör att man kan säga att det är ett band från 2008, 1998 eller 1988. Men sedan har jag hittat en hel massa underbara band bara därför att det skrivs så mycket om dem.

Det jag försöker ha sagt är att recensioner och musiktyckare är just bara det - folks åsikter. Det är skoj att läsa, men i slutändan så får man bestämma själv vad man gillar. För är det något jag avskyr så är det folk som lyssnar på något bara för att det ät det man ska lyssna på. Eller för att det är coolt att lyssna på.

Ursäkta för detta ytterst ofokuserade inlägg, men jag har koffeinbrist.