Let's have a toast for the douchebags

Ibland så gör det mig galen att vänta på saker, överraskande nog med tanke på att jag är känd för min tålmodighet. Mest är det musik som jag inte klarar av att vänta på. Jag vill att mina favoritartister ska släppa musik så mycket fortare än vad de egentligen gör. För ett par dagar sedan upptäckte jag att The Go! Team hade släppt ett nytt album och jag blev överlycklig. Jag har tyckt att de borde släppa något snart men hade inte riktigt hört några nyheter om ny musik, så jag gick inte runt och väntade på det direkt. Då blir jag bara glad när något underbart och oväntat dyker upp.

Annat är det däremot med skivor som jag vet är på väg men aldrig kommer. Patrick Wolf hade från början planer på att släppa sin nästa skiva i slutet av 2009, men sedan blev det ändrat till våren 2010, och sedan uppskjutet igen, och jag blir galen av all väntan. Nu är det i alla fall klart att skivan kommer om ett par månader och han har redan släppt två låtar, och det gör inte direkt längtan mindre. Det verkar som om den käre Herr Varg har slängt ihop några av de bästa låtarna han någonsin gjort, och då vill jag att han ska släppa skivan NU NU NU!!!

Sedan så har Björk tydligen något nytt på gång och jag vill att det ska komma nu! Böh.

Ps. Alla som säger att Patrick bara kan göra bra musik när han är deprimerad borde skaffa sig ett liv. Exhibit A:

SUPERIOR!

Ok, så idag hade vi vår opponering av C-uppsatsen, vilket innebär att ett gäng studenter med samma handledare diskuterar ens uppsats och ger konstruktiv kritik och sådant trams. Snubben som hade min uppsats var helt fruktansvärt pretentiös och han verkade helt och hållet ha missat hela poängen med min uppsats. Jag blev lite smått frustrerad och arg över att han var så insnöad i sina egna, skumma idéer, men jag värdesatta ärligt talat inte hans åsikt vidare mycket.

Förutom, det vill säga, när det kom till tonen på min uppsats. Jag får ibland höra att jag skriver med en lite för personlig ton och dessutom kände jag att titeln på min uppsats inte var vidare spännande, så jag bestämde mig för att skriva ett litet kort mail till min handledare för att se om hon tyckte att jag skulle ändra något för att få en mer objektiv synvinkel etc, och hurra och hurra vad jag älskar henne!

Hon skrev att hon inte tyckte att prettosnubbens kommentarer var vidare relevanta och att han missade "the subtlety of my analysis. I don't think you should change a thing. You've written a superior essay."

Hon skrev som avslut att hon hoppas att jag kommer att fortsätta med humaniora och litteratur, och att det har varit "a pleasure working with you on the C essay".

Förlåt om det låter skrytigt och långdraget, men jag blev så otroligt glad att hon förstod sig på min uppsats och att hon verkade uppskatta vad jag åstadkommit. Jag lovar att inte tråka ut er med massa skoltrams, men stolthet går inte alltid före fall, och jag är stolt över min uppsats.

Dessutom börjar jag med franska snart och det är säkerligen inte lika intressant att skriva om som mina engelska akademiska framgångar ;)

Ös

Helt plötsligt är det 2011. Hur gick det till? Julveckan gick galet fort, men jag hade massa mys trots att det bara var en snabbvisit i Boeråsen. Och nyårsafton var, trots allt, väldigt trevligt. Jag var hemma hos Jocko och Jonathan och åt lite mat och tog ett glas vin eller två och sedan skuttade jag till jobbet. Vi var nio pers back, så det var galet mycket att göra och jag jobbade över en timme, men jag klagar icke. Jag stod i BOP:en, vilket är min favoritposition, så det var inte en helt dålig start på året. Fast store Tore, idag är jag sliten och trött, och tro mig när jag säger att jag kommer att sova i tre dygn efter att jag överlevt även denna natten.

Peace.