Ah to be young again. And also a robot...

Midnattspromenader är helt klart underskattade. Jag har jobbat hela dagen, från 12 till 21, med en massa stress och traumatiska upplevelser (som en liten pojke inlåst på en toalett i 40 minuter). När jag slutade stannade jag och Catrin kvar ett tag, och sen fikade vi med ett par stycken som skulle jobba natt. Och även om vägen från Marklandsgatan till Raiotorget inte är den mest underbara, med en massa hyreshus och spyor utströdda med jämna mellanrum, kan en promenad mitt under en mörk himmel vara helt underbar. I alla fall med rätt musik i lurarna, och tack vare Mr. Wolfs nya skiva hade jag det.

Imorgon är jag helt och hållet ledig, så ska sova så länge jag bara kan, och sedan plugga och annat skoj. Nu ska jag vara så pretetiös igen att jag ska läsa i min roman från början av 1900-talet. Ja, gott folk, jag läser klassiker efter klassiker. Och nu handlar den om en hund, hör och häpna.

Where there's smoke there's usually strawberry jello

Just nu är livet sådär underbart som det lyckas bli enbart på våren. Skolan går grymt, och är rolig, och jag gör till och med bra ifrån mig på de muntliga delarna. Jag måste även säga att Göteborg är så mycket bättre när Jocke finns här. :)

Men det var inte det jag skulle skriva om, utan, hör och häpna, en bok. Igen.

För en tre år sedan läste jag "Tuesdays with Morrie" och älskade den som få andra böcker jag läst. Jag tyckte obeskrivligt mycket om dess rörande historia och hoppingivande budskap. Men nu, efter ett par år minns jag inte så mycket från den, och jag har läst en hel hög med böcker sedan dess, och jag tänkte att jag kanske överskattade den lite. Budskapet är inte det mest originella - "Lev nu och ta vara på det viktiga i livet". Jag kanske bara har skapat en perfekt bild av boken i mitt huvud? Jag menar, hans två andra böcker var på inget sätt dåliga, men i ärlighetens namn inte överdrivet spektakulära. Så jag bestämde mig för att låna boken av Emma (efter att ha gett den till henne i födelsedagspresent).

Och faktiskt - den knockade mig ännu en gång. Kan inte lägga ifrån mig den, och hur klyschigt det är må låta - "Tuesdays with Morrie" påverkar en, och får en att tänka på ens liv, och hur flyktigt det är. Il faut qu'on vive maintenant. Läs den, allihopa, tycker jag.

Men för att väga upp mina tunga filosofiska tankar skall jag och Jocke parta järnet imorgon. Man behöver lite lättsinnigt nöje också. Men ikväll blir det böcker och kaffe, ifall inte Alma bestämmer sig för att ringa.

Les Voisines

Idag har jag minsann varit duktig. Åkte in till Fröken Olsson där jag drack kaffe och pluggade med Emma och Ludde från klassen i flera timmar, och det känns verkligen som den omänskliga mängden information börjar sjunka in nu. Ska ta mig en kort paus och äta något, sedan ska jag begrava mig i boken igen. Jag hoppas verkligen att jag klarar tentan.

Jag hann också åka till biblioteket, för jag tyckte att det var på tiden att jag läste om min bibel (the Catcher in the Rye), men av någon anledning stod den inte på sitt vanliga ställe, utan på ungdomsavdelningen, och jag hittade inte. Så jag frågade en bibliotekarie, och det kändes nästan som om hon trodde att jag var 14. "Här står ungdomsböckerna på engelska, och om du vill ha något lite mer spännande så finns det här". Hallå eller! Men jag fick ju tag på min bok, så jag är glad.

Summer time - the roughest time

Fast det stämmer ju inte! Sommaren äger stenhårt. Det är underbart väder, mitt jobb är jätteskoj, jag fick VG på alla mina tentor i år, och behöver inte plugga hemma förrän i September. Och jag har precis varit hemma i Borås, träffat vänner och familj och latat mig i hängmattan.

Jag och syster var dessutom i Ullared och shoppade loss. Jag köpte äntligen min första Vänner box, and I love it. Äntligen har jag Vänner i huset igen. Och jag köpte en bok, som är awesome och andra helt och hållet nödvändiga prylar.

Idag ska jag bara njuta av the wonder that is Swedish summer, läsa i min bok, städa och ha det asbra tills jag jobbar i natt. Wooo. Den som sa att Sverige suger har fel! :)