Saknad

Ikväll blev det inget hos Lisa för hon hade fått solsting. Vi bestämde oss för att gå till Audio ändå, och Lisa kände sig lite bättre på kvällen så hon följde med. Jag hade jättekul och dansade mer än jag gjort på mycket länge och mindes att jag aldrig känner mig mer levande än när jag är på ett mörkt dansgolv och bara dansar, dansar, dansar. Dessvärre började jag känna mig lite dålig efter ett tag så jag bestämde mig för att gå hem redan vid ett, i relativt nyktert tillstånd. och på vägen hem kokade jag ihop en "dikt" i mitt huvud. Eller dikt kanske inte är riktigt rätt ord, då det mest är en ordsamling, men poeten får själv välja sitt medium. (Fast egentligen är det bara en lista, men det är ändå en viktig lista, givetvis):

Jag kommer att sakna vänner som låter en gå hem tidigt, även om det anses tråkigt
Jag kommer att sakna att på 20 minuter kunna gå hem från krogen som ligger längst bort
Jag kommer att sakna att kunna vakna upp och bara gå tre minuter till stranden
Jag kommer att sakna att luta mig ut från fönstret för att prata med Julia
Jag kommer att sakna att det bara är ett par trappor ifrån mig och Moa & Fanny
Jag kommer att sakna att sitta på övervåningen på bussen
Jag kommer att sakna att sitta i loungen och prata om pojkar
Jag kommer att sakna de jävla fiskmåsarna som väcker mig på morgonen
Jag kommer att sakna Brighton.