Dansa Fastän

De senaste två dagarna har jag varit så extremt duktig att det nästan skrämmer mig själv. Jag har ju som bekant legat sjuk en längre tid, så mitt liv har blivit ytterst inaktivt. Men igår och idag har jag fått så mycket gjort. Igår var jag inne på biblioteket och fixade med en uppsats, skrev ut den och lämnade den på skolan. Jag hann också med att köpa kuvert och skicka in mitt kontonummer till Folksam så att jag kan börja betala min Hemförsäkring (vuxet). Sedan irrade jag runt och försökte hitta ett ställe vid Haga som kunde laga min mobil, och lyckades till slut hitta det. Jag lämnade in sagda mobil och på vägen hem stötte jag på Jenna från högstadiet och gymnasiet och tjötade med henne ett tag.

Idag har jag, om möjligt, varit ännu duktigare. Tog mig upp innan klockan tio (!) och satte mig direkt vid datorn för att skriva en uppsats som ska in imorgon. Den blev 300 ord för lång, och inte speciellt fokuserad, men det var bara vår första draft och jag känner att den kan bli mycket bättre efter lite feedback, vilket också är meningen, så jag är inte orolig. Jag upptäckte också att vi skulle ha skrivit en plan för vår långa C-uppsats tills idag, så jag kastade ihop en fin liten sak till den också. Efter det gick jag in till stan och lagade mina glasögon och gick på linskontroll och betalade mina linser. Sedan tog jag bort de 300 orden från uppsatsen och skrev utan innan jag träffade Patrik. Vi köpte skiva och drack kaffe och hämtade ut min alldeles nylagade mobil. Själva reparationen var en gudagåva. Jag kan lyssna på musik igen, den glappar inte, den har mindre repor och den byter inte mellan ljudlös/ljud hela tiden, och allt gick på 800 kr, vilket jag tycker att det är värt.

Sist men inte minst har jag handlat massa mat, och det känns alltid trevligt. Det enda som återstår på min lista nu är att städa lägenheten, så att den är fin imorgon när Joni kommer på besök. Pust! Inte den billigaste dagen, med linser och mobil, men det var nödvändiga utgifter och jag älskar att känna att jag har något att göra igen. Så fort jag lämnar min lägenhet känner jag att jag får så äckligt mycket mer energi. HUZZAH!