Walking to Borås

Så i helgen var jag hemma i ljuva Borås, och det var lika trevligt som alltid. Spelade Guitar Hero med Nanne och Jennifer, hade gräskrig med Nanne, var på 80-årskalas, och fikade med Cicci. Och jag såg Pinocchio - den ökände statyn som i fredags restes vid Allégatans slut. Och den var inte så illa.

I jag vet inte hur länge debatten har pågått och de ilskna insändarna till bt flytit in, och hela tiden har jag känt att det är så mycket ståhej för en staty. Ok, man kan alltid undra vad just den lilla träpojken med den långa näsan har att göra med Borås, och varför en nio meter lång version av honom ska stå i en rondell i centrum, men varför så mycket hat för en staty. Ifall politekerna vill smälla upp honom, så låt dem göra det. Orka bry, liksom. Och så hemsk var han inte. Jag tycker fortfarande konstnären i Viskan är bra mycket läskigare.

Och bäst av allt - jag har köpt en ny hårtork. OCH klippt mig. Min fön började liksom glöda lite i kontakten i torsdags. Det var allt lite småläskigt. Så jag fick låta det självrtorka. Hemska tanke, så jag köpte en ny.

Och fick VG på första tentan. Hurra! Och Dresden Dolls skiva har kommit, och den var precis så underbar som jag hade hoppats på. Glöm inte att se Eurovision ikväll!

We raise our hands to the color red

Idag hände en pinsam sak på Ica - jag glömde scanna två saker (den näst dyraste saken, obviously) och fick självklart avstämning. Kassörskan säger: "Hårfärg och diskbortste..." och ser lite skumt på mig, och jag står som värsta fånet. Fatta vad insamt. Hon trodde säkert att jag försökte sno dem. >.<
Annars går pluggandet jättebra. Trodde att det skulle vara megasvårt, men efter ett par (eller flera par) timmar börjar allt kännas mycket lättare. Övningstentorna går faktiskt rätt lätt, och jag börjar minnas vad som kännertecknar klusiler och frikativor, och hur f1 och f2 varierar från vokal till vokal. Och jag har ju hela dagen imorgon på mig, dessutom. Hurra!

Mitt i allt pluggande och all stöld har jag dessutom funnit tid till att färga mitt hår rött - det blev inte exakt vad jag hoppats på, men jag vänjer mig. Det var ju ett tag sedan jag hade rött på allvar nu, och det känns bra att komma tillbaka igen. I like it red in the summer time, som jag alltid brukar säga.

Dessutom har jag äntligen fått tag på Dresden Dolls nya skiva, No, Virginia, och den är mycket bra. Äntigen lite nya Dolls låtar. Mig glad.

No, Virginia

Tiden går apfort ibland. Det känns som om jag flyttade till Göteborg för bara några veckor sedan, men det var visst tre ånader sedan. Och jag och Patrik har varit ihop i mer än sex veckor. Gaaaah! Och som en riktig Göteborgare såg jag min första (göteborgska) cortege och låt mig säga - sorry alla teknister i Borås - Chalmers spöar alla på Sven Eriksson! Den var både rolig och välgjort. Så det så. Sedan åkte vi och hade roligt i Slottsskogen. Fett nice.

Och dessutom så är det bara två veckor kvar till The Dresden Dolls släpper nytta album. No, Virginia - 19 maj, och låt mig säga att jag längtar mucho!